Erkänna
Hur ska jag förklara den rädsla och det missnöje som gror och slår rot i mitt inre. Varför är det så svårt att förklara?
Det river och sliter i mig likt en höststorm, men varför? Hur ska jag våga vara ärlig mot andra när jag knapp vågar tänka tanken ens.
Jag önskar att jag var tuff och hård och inte ömtålig och bräcklig.
Gumman min! Handlar det om det jag tror att det gör? Vad det än är som tynger ditt hjärta så finns jag här för dig! Alltid! Love you! Puss & kram
Anna... jag känner så väl igen mig i det du skriver... för mig har frågan vad är det för fel på mig aldrig lett mig någonstans. Det som hjälpt är just vad du skriver våga vara ärlig. Öppna sitt hjärta och sluta ha hemligheter. Skam och skuld äter oss inifrån. Bit huvudet av skamen det är då förändringen kan ske. Oavsett vad det är som händer så finns det alltid en lösning och man är ALDRIG ensam om sina tankar och känslor... Skickar dig en massa kärlek...
Ja det var jag Anna i Gävle som skrev igen :-)glömmer det där med namn...
Ni är så kloka... Tack för att ni finns
Puss
Det gör ont i mig när jag jag läser dina rader! Jag hoppas att det som tynger dig på något sätt kan stärka dig! Såg på dig igår att det var något som inte stämde, men det du skriver har förmodligen legat där och grott längre. Försök att göra dig av med det "onda", det har en tendens att äta upp en. Det är inte lätt, men jag lovar det går! Du är en stark och jättefin människa som är värd det absolut bästa! Glöm aldrig det! Du skall vara stolt över den du är och allt du gjort! Du finns i mina tankar och i mitt hjärta!
Puss och kram på dig vännen