Det blir inte alltid som man tänkt sig
Jag hade beslutat mig för en lugn fredag med sovmorgon och lång frukost. Det blev inte så istället steg jag upp klockan sex. Det var verkligen ruskväder ute. Det blåste och regnade. Jag tog Bettan (min cykel) och for iväg strax innan sju. Väl på jobbet så rådde förvirring. Jag har inte varit på ställer sedan långt innan jul. Herregud jag visste ju inte var en enda pensionär bodde, men det redde ut sig och alla fick hjälp. Jag var som en dränkt katt med väldigt hög puls. Det är lite obehagligt att cykla när det är så halt.
När jag kom hem stressade jag som en galning för att hinna handla till morgondagens tjej- middag. Nu tvättar jag… Jag brukar skälla på Sophie att hon stressar för mycket. Genom sig själv känner man andra… Pulsen har nog legat på ca 200 hela dagen. Nu har jag satt mig med en kopp kaffe och det känns skönt. Först nu känner jag hur trött jag är. I kväll ska vi hem till Christians föräldrar på mat skönt att slippa bry sig om att fixa kvällsmat.
Vad händer i helgen…
Puss från mig
Hihi, ja du ser gumsan! Man faller lätt ner i stressträsket ;) Men jag tycker synd om dig som inte fick din sovmorgon...hoppas du kan ta igen den imorn! Låter underbart att gå på middag ikväll, vi ska vara hemma och ha mysmiddag hihi...Inte illa det heller! Men det är extra lyx att vara bortbjuden. Miss you gumman och hoppas ni får en fin helg! Puss från en stressad till en annan... o du! Akta så du inte också får go med ekg sen...pulsen lät väl hög hihi;)